Varför firar vi Påsk?

Av: Ingmarie Öberg
Publicerad: 2019-04-18

Påsken – en flertydig tradition

Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas, enligt Nya Testamentet, till minne av att Jesus  led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten sina synder och få evigt liv. Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiska påsken, vilken firas till minne av Gamla Testamentets berättelser om judarnas uttåg ur Egypten efter år av slaveri. Högtidens svenska namn kommer från dess hebreiska namn “פֶּסַח” (pesach), vilket betyder “passera” eller “gå förbi” och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden.

Varför firas Påsk hos de kristna?

År 30 efter Kristus kokade Palestina av frustration över den romerska ockupationen. Otaliga predikanter kämpade för att samla befolkningen under Gud och göra uppror, men en skilde sig från mängden: Jesus från Nasaret fick massorna att flockas runt honom och han blev fruktad av romarna.

Under påsken ingrep romarna mot Jesus som protesterade offentligt mot missförhållandena i staden och dömde honom till döden. Enligt evangelierna dog Jesus efter några timmar på korset, medan han ropade: “Min gud, min gud, varför har du övergivit mig?”

Sedan dess har påsken varit de kristnas viktigaste högtid, som inleds med en fasta på 40 dagar.

Stilla veckan – även kallad passionsveckan, dymmelveckan eller tysta veckan – är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före påskdagen. Den sträcker sig från palmsöndagen till påskafton och firas till minne av Kristi lidande och död på korset. Felaktigt kallas veckan före påsk ibland för påskveckan, men i kyrkans kalender är det namnet på veckan efter påsk.

De olika dagarna har traditionellt haft olika namn, men det är bara palmsöndagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskafton som har kyrklig betydelse med gudstjänster.

Måndagen kallas blå eller svarta måndagen.
Tisdagen kallas vita tisdagen. Dessa namn betecknar ursprungligen måndagen och tisdagen i fastlagen, där deras namn har en innebörd, men har i folkmun förflyttats till stilla veckan.
Onsdagen i stilla veckan har kallats dymmelonsdag, efter seden att inför påsken byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en så kallad ”dymmel”.

Under skärtorsdag, långfredag och påskafton,  triduum sacrum – “de heliga tre dagarna” får kyrkklockan en något dovare klang än vanligt. Under påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan ljuda med full klang igen.

Långfredagen blev roligare efter 1969

I Sverige var det först i slutet av 1700-talet som långfredagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Eftersom långfredagen skulle vara en sorgens dag var det förbjudet med ”offentliga tillställningar” under långfredagen.

De som är uppväxta under de första 60 åren på 1900-talet kan berätta om hur fruktansvärt tråkigt det brukade vara på långfredagen. Det skulle vara stilla och tyst, för detta var den stora sorgens dag när Jesus dog på korset. Man fick inte utföra onödiga sysslor, alla barn skulle vara lugna, helst inga lekar, maten var enkel och radio och senare TV skulle helst vara avstängda. Inga affärer var öppna, inga restauranger, biografer eller klubbar heller.

Det var inte förrän 1969 som det kom en större ändring, när förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen togs bort den 1 juni 1969.

När infaller påsken?

Påsken infaller vid olika tidpunkter varje år. För att veta när påsken skall firas måste man därför känna till både månens faser och söndagarnas placering under året. Eftersom ett år varar 52 veckor och en dag – och under skottåret 52 veckor och två dagar – ändrar sig söndagarnas datum från år till år, men upprepas med en period på 28 år.

Den bakomliggande uträkningen är lite komplicerad, men en minnesregel är: påskdagen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen.

Vårdagjämningen – dagen då natt och dag är lika långa, fastställdes år 325 till att vara den 21 mars varje år. Påsken kan därför infalla endast under perioden från den 22 mars till den 25 april.

Påskmatens traditioner

Förr hörde ägg och kött till höjdpunkterna på påskbordet, eftersom dessa inte förekom under fasteperioden. Numera har även fiskrätter som sill, böckling, Janssons frestelse och lax börjat ätas som påskmat. Lammkött blev även det allt vanligare under 1900-talet som påskmat.

Till skillnad från julmaten är påskmaten “lättare” men kompletteras ofta med sötsaker av marsipan utöver traditionen med godisfyllda påskägg.

Rätter från det klassiska smörgåsbordet såsom sill, knäckebröd, ost och brännvin brukar också ingå i påskmaten. Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan även de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna.

Varför äts det just ägg?

Under påskveckan äter vi idag runt två tusen ton ägg och bara under påskaftonskvällen beräknas det gå åt hela sex miljoner ägg i timmen i västvärlden! Hur kommer det sig egentligen att vi äter dessa mängder ägg under påsken?

Att påsken blivit den stora ägghelgen beror dels på att det var förbjudet att äta ägg under den fyrtio dagar långa fastan före påsk och dels på att dagarna började bli ljusa igen. Detta var en signal till hönsen att det var dags att börja värpa igen efter vintermörkret. Då man inte ätit ägg under fastan skapades på så sätt ett äggöverskott till påsken och man kunde äta i princip hur många ägg man ville, vilket förstås var en lyx!

Ägget är också en symbol för pånyttfödelse – alltså påskens kristna tema. Men vi äter inte bara upp äggen. Det finns andra äggtraditioner med vårt påskfirande. Vi målar de kokta äggen eller så kokas äggen i olika råvaror som bildar en färg i skalet.

Till exempel:

Rödkål = blå
Rödbeta = röd
Rödlök = rödbrun
Gurkmeja = gul
Matcha te = grön
Kaffe = brun

Lökskal och bär kan också användas.

Recept: ägg kokas i vatten med 1 teskekd ättika och den råvara som används, till önskad nyans. Låt stå i kylen över natten, det förstärker färgen.

Förr gav man bort riktiga dekorerade ägg. Idag ger vi istället bort ägg av papp eller plast, fyllda med godis och kanske en liten påskpresent.

Mustens historia i Sverige

Svensken Harry Roberts, son till läskedrycksfabrikören Robert Roberts, fick ursprungligen receptet ifrån Tyskland där han hade studerat kemi och i dessa kretsar fått höra talas om receptet. Roberts, som var nykterist, inspirerades av drycken och såg en möjlighet att lansera den som ett alkoholfritt alternativ till framför allt Portern och ölen som vid den här tiden flödade på de svenska middagsborden.

År 1910 grundades läskedrycksföretaget Roberts AB i Örebro. Försäljningen av must gick trögt under de första åren, men efter att förbudsomröstningen 1922, där man röstade om totalförbud av alkohol, medförde att ett statligt alkoholmonopol infördes i Sverige, sköt försäljningen av must i höjden.  Omröstningen avlöpte med 48,8 % Ja-röster och 50,8% Nej-röster. Under 1920-talet lanserade Harry Roberts nu mycket framgångsrikt musten som det alkoholfria alternativ som varit hans vision och särskilt kring högtider som jul och påsk har den kommit att bli en självklar del av den svenska dryckeskulturen. Företaget lanserade även Champis, som ett alternativ till mousserande vitt vin.

Receptet på must är, likt Coca-Cola, hemligt. Det är nu bara tre personer som enligt uppgifter ska känna till alla de exakta ingredienserna i den ursprungliga julmusten. Alla tre jobbar vid familjeföretaget Roberts AB i Örebro.

Påskmust och Julmust – finns det någon skillnad?

Vad vore påsken utan påskmust? Och vad vore julen utan julmust? Inte alls detsamma, tycker nog många. Men vad är egentligen skillnaden mellan de båda musterna – och finns det över huvud taget någon skillnad, förutom etiketten?

Musterna tillverkas  på samma sätt, men sedan handlar det om lagring och så vidare. Säkert är i alla fall att vi upplever smaken som annorlunda.

Påskön

Påskön har fått sitt namn av att Jakob Roggeveen och hans besättning firade påskdagen den 5 april 1722 utanför ön innan de klev i land. Ön är nästan triangulär till formen. Avståndet till närmaste bebodda ö är omkring 2 000 km, vilket gör ön till en av de mest avlägsna bebodda platserna på jorden. Ön är känd för sina stenstatyer, moai. De många karaktäristiska stenstatyerna är av varierande storlek och har generellt huggits ur vulkanen Rano Rarakus båda inre och yttre sluttningar. Vissa står utplacerade längs kusten – vanligtvis på en stenplattform kallad áhu – andra är kvar helt eller delvis uthuggna ur vulkanen, eller ligger övergivna på väg därifrån till sin slutdestination.

Påsk i andra länder

Finland: I Finland firas påsken lika Sverige men med en påskrätt som kallas Memma. Memma är en efterrätt gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap som serveras med strösocker och kaffegrädde till.

Danmark och Norge: Här är påsken väldigt lika den i Sverige, men i Danmark äter man påsklamm med vitlök och örter under påsken och i Norge äter man i huvudsak fisk.

Tyskland: Tyskarna tycker om och fira påsken. Påskharen är uppfunnen i Tyskland och likaså även julgranen. De äter mycket choklad under påsken och man äter ett tysk påskbord komplett med ett hemmagjort påskbröd med påskägg.

Island: På Island äter man karamelliserade potatisar, sill och hangikjöt — hängande kött — en isländsk maträtt som består av rökt lamm- eller fårkött, vanligtvis serverat kokt i bitar, varmt eller kallt, med béchamelsås, gröna ärtor och potatis, eller i smala bitar på bröd som flatkaka eller rúgbrauð.

Italien: Italienarna älskar påsken och det blir mycket pasta, pizza, påskbröd, bakelser och grönsaker.

USA: Amerikanarna älskar påsken och mycket godis blir det…

Frankrike: I Frankrike äter man påskkalkon med goda potatisar, sås och grönsaker.

Ungern: Ungrarna äter en speciell köttfärslimpa med hårdkokta ägg i mitten, sen äter man någon påskrätt med skinka, ost och pommes frites och till dessert äter man en chokladhare.

Spanien: I Spanien äter man också bröd med ägg i och traditionen är att man ska slå det över huvudet på folk för att dela det. Runt omkring Barcelona skapar spanjorerna fantastiska chokladskulpturer i form av piratskepp och sagoslott.

England: Likt Sverige äter engelsmännen ägg och lamm runt påsken, helst grillat lamm. Efterrätten består av en simnelkaka som är en ljus fruktkaka med mandelmassa och marsipan. Denna serveras med en kopp te.

Syrien: I Syrien serveras kotarm med fyllning, dolmar, vindruvsblad, kebab och tabbouleh. Man serverar även ris, grytor och risgrynsgröt.

Visste du att

? Förr använde man påskriset till att slå med på långfredagen. Husbonden skulle slå barnen och tjänstefolket med riset, så att de kom ihåg hur Jesus hade plågats på korset.

? Påskelden är en västsvensk företeelse. Redan efter tjugondag Knut började ungdomarna samla ihop utkastade julgranar och liknande till en brasa.

? Långt in på 1700-talet var det förbjudet att arbeta på skärtorsdagen. Man fick inte hugga ved, och inte heller spinna ull eller tvätta kläder. “Var det någon som tvättade på skärtorsdag, så tvättade de häxans särk”.

? Judarna firar påsken till minne av Israels uttåg ur Egypten, medans kristna högtidlighåller minnet av Jesu död och uppståndelse. Långfredagen firas till åminnelse av Jesu död, och på påskdagen återuppstod Jesus.

Glad Påsk önskar Barn i Uppsalas redaktion

 

---

Fler artiklar: Titanic – vad hände den natten? | OMG! Gustav och Annica träffar Legally Blonde | Våffeldagen, ett språkligt missförstånd | Guide för föräldrar till spelet CS:GO | Alla Artiklar