Varför har vi sportlov i Sverige?

Året är 1941, det är krigsvinter och kylan är isande. Februarifrosten håller landet i ett stadigt grepp. Snart är det också lovtider för landets skolelever.

För andra året i rad stängs skolorna på direktiv från Bränslekommissionen.

Koks är upphov till dagens sportlov

Statens Bränslekommission var en av de svenska krigstids-kommissioner som inrättades under andra världskriget och det är där begynnelsen till dagens sportlov finns. I alla fall delvis. Bakom statsmaktens beslut på 1940-talet låg det faktum att bränslebristen och den kalla vintern gjorde det svårt att klara försörjningen i landet. Ransoneringen under krigsåren gjorde att uppvärmningskostnaderna drastiskt måste skäras ned. Ransoneringen gjordes för att spara in på stenkol och koks vilket vanligen användes för att elda med i städerna.

I folkmun sprider sig snabbt ”kokslovet” som benämning på det nya vinterlovet. Idrotts & Friluftsstyrelsen tar på sig uppdraget att planera ett omfattande program som ska locka den lovlediga ”skolungdomen”. Målet är ”förskaffa den lediga ungdomen sysselsättning, sol och kroppsrörelse”.

Scoutrörelsen och olika organisationer var ofta starkt involverade i verksamheterna som sysslade med försvarsberedskap och även så nu.

Från början var det främst meningen att barn från storstäderna, i första hand från Stockholm, som skulle få chansen att uppleva fjällen. Åren efter, 1941, ställs ett antal av resorna in på grund av kriget, men efter andra världskrigets slut får resorna ett rejält uppsving.

Järnvägsstyrelsen

En viktig samarbetspartner i ordnandet av resorna var Järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen var en svensk statlig förvaltningsmyndighet med ansvar för säkerheten på järnväg, tunnelbana och spårväg från 1 juli 2004 till 31 december 2008. Verksamhet gick den 1 januari 2009 över till Transportstyrelsen.

För dem var det en belastning att så många åkte till fjällen under samma tid. Från styrelsens sida var det därför ett önskemål om att resandet spreds ut vid flera olika tidpunkter. Skolöverstyrelsen hörsammade detta och gick ut med rekommendationer om en spridning i tiden så att så många skolungdomar som möjligt skulle kunna åka. Denna spridning hänger med än i dag och är anledningen bakom de olika lovveckorna hos de olika kommunerna.

Maten

Kokslovet inträffade den 17 februari, och därmed aktualiseras också frågan, hur man under denna tid skall ordna det för de många barn, som genom skolans försorg får sin huvudsakliga del av sin dagens föda tillgodosedd. Efter noggran eftertanke anmodade man önskemålet att barnbespisningen fick fortgå oberoende av kokslovet.

“Många hem befinna sig genom dyrtiden, arbetslöshet eller inkallelser säkert i den ställningen, att barnen skulle åtminstone delvis få svälta, om denna tillgång till närande och vällagad mat blev avstängd. Barnbespisningen kan äga rum utan någon bränslekrävande uppvärmning av skollokalerna. Och givetvis behövs den mer än någonsin vid en tidpunkt, då kyla och rusk utsätter barnen hälsa för större risker än annars.”

Hygien

Under 1950-talet kom också medicinhygieniska argument som stöd för skolbarnens ledighet under senvintern. På grund av risk för spridning av infektioner under just den tiden på året var det praktiskt att stänga skolorna för en kort tid. Det var fortfarande framför allt i städerna som sportlovet var vanligast, men lovet började då även spridas till landsbygden. Det var först i slutet av årtiondet, 1940-talet, sportlovet fick sitt genomslag i hela landet.

Blickar man tillbaka går det att urskilja att tanken på ett sportlov faktiskt utvecklas under en cirka 30-år lång period. Det tar sin början med fjällresorna, fortsätter med bränslebristen och så har vi de obestridliga hygieniska skälen som slutligen slår fast behovet av ett vinterlov.

I modern tid

Numera erbjuder många kommuner även sportlovsaktiviteter som inte har med vintersport att göra, till exempel innebandy, skateboardåkning och klätterväggsaktiviteter. Sportlovet i Sverige varar i en vecka under februari eller mars, mellan vecka 7 och 10, men vissa undantag finns.

På vissa orter där lovet äger rum i februari kallas det även för februarilov.

Flexibelt sportlov
Vissa svenska kommuner har testat flexibla sportlov, där varje elev själv väljer vecka för sportlov. Eleven får ett antal veckor, oftast tre, att välja mellan. På många skolor väljer dock de flesta den “vanliga” sportlovsveckan. En av fördelarna med flexibelt sportlov är att föräldrar med barn som går i skola i olika kommuner kan välja samma sportlovsvecka för alla barn. I vissa fall har flexibla sportlov inte varit uppskattat av varken lärare eller elever, medan på andra håll är det mycket uppskattat. De menar bland annat att elever som väljer en annan vecka får svårt att ta igen det de missat.

 

Av: Ingmarie Öberg

 

---

Vill du läsa om mer högtider och traditioner? Besök gärna länken nedan.
Artiklar | Event på sportlovet 2019